NYHET. Trots bevis och erkännande så har samtliga vänsterextremister som 2019 attackerade ordningsmakten och demonstrationståget i Kungälv friats.
Det har nu gått närmare två och ett halvt år sedan Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade i Kungälv, norr om Göteborg. Vänsterextremister från hela landet hade kraftsamlat och i Kungälv var det vid tidpunkten kaosartade scener som utspelade sig.
Trots flera videofilmer som tydligt visar hur gärningsmännen attackerar polisen och deltagarna i demonstrationen, samt att de under förhör och vid rättegången erkänner, så friades samtliga åtalade (Göteborgs tr B 6593-19). Vi har tidigare skrivit om händelseförloppet samt avmaskerat de vänsterextremister som då stod åtalade, men kommer idag gå igenom den faktiska domen som föll i slutet av förra året. Vi börjar med en polismans egen skildring av situationen.
Minnesbilder från Göteborgskravallerna 2001
Ett av de vittnen som åklagaren kallat är polisen Mats Olsson, verksam inom sitt yrke i över 40 år. Olsson var en av de poliser som sattes in för att återta kontrollen från vänsterextremisterna under Göteborgskravallerna 2001.
Olsson var också en av de poliser som 2019 befann sig i Kungälv och hade som uppgift att hindra vänsterextremisterna från att forcera kravallstaketet.
Under huvudförhandlingen berättar han med egna ord om situationen:
— Det som skilde NMR och motdemonstranterna var ett staket. Och där stod det poliser på backen och försvarade staketet. Men när NMR närmade sig sin mötesplats så blev det ett väldigt tryck mot staketet.
— Demonstranterna (vänsterextremisterna, red.anm) var väldigt aggressiva och var framme och rykte i staketet och försökte få omkull det.
— Det blev ett så hårt tryck där så att de poliser som stod och bevakade gick undan och då fick vi, vår ryttargrupp, gå in och ställa oss på kedja.
Mats Olsson var alltså en av de poliser som ingick i ryttargruppen. Åklagaren frågar Olsson om de knallskott och gatstenar som kastades och vilka det var som kastade:
— De kom ifrån folkmassan vi hade framför oss. Och de var vissa där som var mer aktiva än andra. Som hela tiden återkom. Som var mycket motiverade och aggressiva.
Mats Olsson som var med vid Göteborgskravallerna 2001 berättar att han fick minnesbilder från den tiden. Åklagaren frågar då om han kände att ryttarna hade full kontroll över situationen:
— Nej. Just då hade vi inte det, svarar Olsson.
Daniel Häggstam 841011-5953
Kaj Leif DANIEL Häggstam (841011-5953)
Nytorgsgatan 11 B lgh 1302
116 22 StockholmTel: 0730322956
Mail: [email protected]Fordon: Yamaha XT 350 (GWB 827)
Facebook: Dž DžArbetsplats: Krica Behandling Och Utbildning AB
Jobb-tel: 0736399592
År 2019 befinner sig Daniel Häggstam i fronten bland motdemonstranterna i Kungälv. Efter att ha hetsat mot polis och försökt riva ner kravallstängslet så grips han. Han fördes till personintaget i Göteborg där han först blev anhållen som okänd då han vägrade uppge sin identitet. Häggstam kommer dock i ett senare förhör uppge information som styrker identiteten och han släpps kort därpå.
***
Under rättegången frågar åklagaren om han var delaktig i sabotaget mot demonstration. Häggstam svarar:
— Jag insåg att det lät väldigt mycket om man drog och ryckte i staketet. Det kändes som ett bra sätt att störa den pågående demonstrationen.
På frågan om han upplevde ifall någon annan i gruppen var våldsam eller aggressiv svarar han:
— Inte mot polisen. Jag ser saker flyga genom luften. Men liksom mot demonstrationen.
I polisförhöret uppger dock Häggstam att han ser både knallskott och gatstenar flygandes i luften mot bland annat polisen och dess hästar.
Ur tingsrättens dom under rubriken ”Bevisningen” kan man läsa att Häggstam erkänner att det är han som syns på polisens filmer:
Daniel Häggstam har berättat i huvudsak följande. Det stämmer att det är han på den film som åklagaren visat angående honom.
Det stämmer att han då var framme och ryckte och sparkade på kravallstaketet. Det lät väldigt mycket när man drog och ryckte i staketet, vilket också framgår av filmerna, och det kändes som ett bra sätt att störa NMR:s demonstration.
Axel Jonsson 880823-5595
AXEL Wilhelm Jonsson (880823-5595)
Regnvädersgatan 26 lgh 1201
418 32 GöteborgTel: 0720472947
Facebook: Axel Jonsson
Den första maj 2019 befann sig Axel Jonsson med sin flickvän och vänner på Nytorget i Kungälv. Jonsson var där för att protestera mot ”nazisternas hatmöte”. Bland fronten av våldsamma vänsterextremister placerade sig Jonsson och började där sparka på kravallstaketet. Efter att ha gjort detta en stund grips han sedan av civila poliser.
***
När åklagaren frågar Jonsson vad han tänkte under tiden han deltog i attackerna mot polisen och den tillståndsgivna demonstrationen svarar han:
— Jag blev irriterad för att man ens ska gå ut och behöva göra det här (attackera demonstrationen, red.anm). Det är ändå trots allt en nazistisk terrorsekt, men såhär i efterhand så känns det kanske lite onödigt att jag sparkade på staketet.
Ur domen kan man läsa:
Axel Jonsson har i huvudsak berättat följande. Det stämmer att det är han på den film som åklagaren visat angående honom.
Det stämmer att han sparkade på kravallstaketet. Han minns inte hur många sparkar det var.
Felicia Mikalsen Sörensen 990523-3442
Felicia-Linn Mikalsen Sörensen (990523-3442)
Svensksundsgatan 1 C lgh 1201
41661 GöteborgTel: 0761844151
Mail: [email protected]
Facebook: Felicia Sörensen”Jobb”: Felicia Sörensen Foto
Jobb-mail: [email protected]
Felicia och hennes syster, Emma Sörensen (20020813) befann sig på Nytorget i Kungälv. Systern nöjde sig med att bara skrika och störa demonstrationen medan Felicia befann sig i fronten med de vänsterextrema aktivisterna. Iklädd full maskering med en Kommunistsymbol fastnålad i mössan vrålade och skrek hon samtidigt som hon sparkade på kravallstängslet.
***
Vid rättegången förnekar Felicia att hon överhuvudtaget sparkat eller ryckt i staketet – åtminstone inte med vilja. Felicia uppger att hon tvingats fram till staketet och där ramlat på det:
— Det [folkmassan] börjar trycka på. Så jag hamnar framme vid staketet. Framme vid staketet är det några okända män som försöker välta det.
— Det börjar trycka på bakom mig och jag faller över staketet. Där jag även då håller mina händer på nederdelen av kravallstaketet för att trycka ner det. Jag inser att det är det enda sättet för mig i denna situationen, är att trycka ner staketet, för att inte skada mig.
När åklagaren frågar hur Felicia hamnat vid staketet svarar hon:
— Det är för att jag tappat bort mina vänner och jag hamnar helt enkelt där för att det [folkmassan] trycker på, det var inte ett val utan det var mer så situationen såg ut.
Åklagaren frågar om hon vid något tillfälle tar tag i staketet, Felicia svarar:
— Ja när det åker upp och börjar slå mot mina knän och magen, så trycker jag ner staketet.
När åklagaren frågar om hon hade möjlighet att lämna platsen, eller om folkmassan tryckte på så hårt bakifrån så svarar Felicia att hon inte vågar för NMR kan finnas i närheten och därför är hon tryggare hos polisen:
— Jag vågade inte föröka att ta mig ut för jag vet inte vart NMR befinner sig och jag vill inte att det ska uppstå en hotfull situation – för mig. Så jag tänker att jag håller mig nära polisen för att det känns tryggast.
Ovanstående överensstämmer dock inte med det Felicia uppgett i polisförhör, något åklagaren också kontrar med. I polisförhöret uppger Felicia att hon med hjälp av staketet skapat oljud för att i sin tur störa demonstrationen.
Åter igen, i tingsrättens dom under ”Bevisningen” kan man läsa hur Sörensen erkänner, till viss del, sitt deltagande i motdemonstrationen:
Felicia-Linn Mikalsen Sörensen har i huvudsak berättat följande. Det stämmer att det är hon på några av sekvenserna i den film som åklagaren visat angående henne. Hon är dock osäker om det är hon i alla sekvenserna.
Hon är dock inte lika villig att erkänna sitt deltagande i attackerna mot polisen:
Hon var i Kungälv för att uttrycka sitt missnöje med att NMR fick demonstrera, inte för att välta staket, göra något våldsamt upplopp, eller utöva våld överhuvudtaget.
Andreas Samuelsson 900601-4139
Leif Harry ANDREAS Samuelsson (900601-4139)
Skolgatan 1 C lgh 1001
545 30 TörebodaTel: 0704440834
Mail: [email protected]
Facebook: Dedu Dedu (Wscm)
Samuelsson befann sig i den främre folksamlingen vid Nytorget i Kungälv. På polisens film syns han maskerad, kastande ett föremål mot dem. Han försöker också välta kravallstängslet. När polisen griper honom identifieras han sedan vid personintaget vid polisstationen.
Samuelsson, som har ett förflutet inom SUF Uddevalla, hanterar polisen som de flesta organiserade vänsterextremisterna gör – genom att varken kommentera eller ge vettiga svar. Samuelsson menar på att han var där med sina vänner, som han har väldigt många av, och att det fanns flera stycken som hade samma klädsel som honom.
Vid ett tillfälle, när polisen visat honom en film som skildrar Samuelssons attacker, så får han panik och vill avbryta förhöret:
Jag vill avbryta förhöret. Ni påstår att det är jag på filmen, men de stämmer inte.
***
Samuelsson kunde inte infinna sig vid huvudförhandlingen den 30 november i Göteborg utan hans dom föll i slutet av december (Göteborgs tr B 18539-21).
Carlos Fontele 941028-1852
Carlos Kayo Fontele (941028-1852)
Ivar Claessons gata 11 A lgh 1001
442 32 KungälvTel: 0704247132
Mail: [email protected]
Facebook: Carlos Fontele, Carlos Kayo Fontele
Carlos Fontele syns vid fronten bland de svartklädda vänsterextremisterna i Kungälv. I polisens förhör försöker Carlos framstå som en fredlig och snäll man som bara ville visa sitt missnöje. I verkligheten är han en brottsdömd missbrukare som tidigare visat ett starkt stöd till bland annat Revolutionära Fronten.
***
Under rättegången förklarar Carlos att NMR varit ”dumma” mot honom och sagt taskiga saker:
— Jag var irriterad. Jag såg inte klart. De [NMR] skrek massa fula grejer, de kastade grejer mot oss, eller mig menar jag, då jag var där helt själv.
— Jag ville komma förbi stängslet bara. Inte för att bruka våld utan för att gå fram till de här personerna och fråga: varför kastar ni snus, plastflaskor, allt möjligt, de kastade på mig innan. De kallade mig fula grejer.
Ur domen kan man läsa hur Carlos erkänner att han varit på plats och även deltagit i upploppet:
Carlos Fontele har i huvudsak berättat följande. Det stämmer att det är han på den film som åklagaren visat angående honom. Det stämmer också att han sparkade och knuffade på kravallstaketet.
Tingsrätten friar samtliga
Dem 30 november förra året föll domen och samtliga åtalade friades från våldsamt upplopp. Men hur kan detta ske även med alla bevis som presenteras samt erkännande? I domen kan man läsa:
Våldsamt upplopp föreligger enligt 16 kap. 2 § brottsbalken om en folksamling, med uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller på annat sätt framtvinga eller hindra viss åtgärd, går till förenat våld å person eller egendom.
Tingsrätten anser att det är uppenbart att motdemonstranterna i de främre leden agerade gemensamt i syfte att sätta sig upp mot de poliser som var på platsen. Demonstranterna efterkom inte polismännens anvisningar om att backa, utan agerade i stället mot polisen. Att deras agerande skulle hindra polismännen i deras uppgift att upprätthålla ordningen och avstyra konfrontation måste framstått som uppenbart för alla närvarande.
Tingsrätten summerar ovanstående:
Tingsrättens slutsats av det ovan sagda är därför att folksamlingen som sådan har uppvisat uppsåt att störa allmän ordning och sätta sig upp mot myndighet.
Med ovanstående text bekräftar tingsrätten att ett av de två kriterierna för våldsamt upplopp har uppfyllts. En folksamling har gemensamt agerat mot en myndighet vilket i detta fallet är polisen. Vidare kan man läsa i domen om det andra kriteriet, vilket då är utövat våld:
När det därefter gäller frågan om folksamlingen gått till förenat våld å person kan tingsrätten konstatera att ingen misshandlades vid tillfället. Ingens rörelsefrihet begränsades heller på ett sådant sätt att det kan kvalificeras som våld å person.
Här tar tingsrätten med polisryttaren Mats Olssons vittnesmål om de gatstenar som kastades mot polisen och dess hästar:
Av Mats Olssons uppgifter framgår att han fick styra undan en gatsten med handen men att han inte orsakades någon skada eller smärta av det. I avsaknad av utredning som visar att någon av de effekter som krävs för att misshandel ska föreligga är rekvisitet våld å person inte uppfyllt. Eftersom utredningen inte visat att någon skadegörelse förekom är inte heller rekvisitet våld å egendom uppfyllt. Detta innebär att de tilltalade inte kan dömas för våldsamt upplopp.
På grund av det anförda ska åtalet för våldsamt upplopp ogillas.
Tingsrätten menar på att eftersom de åtalade inte utsatt någon för våld eller skadegörelse så uppfylls inte det andra kriteriet för våldsamt upplopp och därför frias samtliga. Men betyder detta att motdemonstranterna inte utövade våld?
Attackerna mot ordningsmakten och demonstrationståget
När Avmaskerat går igenom det bild- och filmmaterial som samlats in av polis och media så finner vi flera fall av våldsamma attacker, främst riktat mot demonstrationståget men också mot polisen.
***
När NMR:s demonstrationståg var på väg till Nytorget i Kungälv så var det flera glasflaskor och knallskott som kastades mot tåget. I polisens utredningsmaterial finns det till och med en bild på Axel Jonsson, där polisen egen beskrivning förklarar att han precis då kastar ett knallskott mot tåget. Förutom detta försöker också en vänsterextremist springa in i tåget för att misshandla deltagarna, han konfronteras dock och kan snabbt gripas av polis.
I samband med detta börjar också motdemonstranterna attackera ordningsmakten. Från polisens egen rapportering kan man läsa:
13.32 I samband med att NMR passerar platsen där motdemonstranterna befinner sig, slängs bangers mot tåget. Det ska även ha kastats gatsten mot polisenhet på plats. Polis arbetar med att stävja oroligheterna, och NMR har nu anlänt till Nytorget.
En av de som till en början stod misstänkta för våldsamt upplopp är William Ramsdahl. Flera av polisens kroppskameror fångar ögonblicket då han plockar upp en gatsten som han sedan med full kraft kastar mot demonstrationståget. Men trots detta lades hans åtal ner.
En annan ur Ramsdahls sällskap gör samma sak men han slänger istället gatstenen mot polisen och dess hästar.
Det finns även en kompilation av videomaterial från olika nyhetssidor som tydligt visar hur vänsterextremisterna angriper polisens hästar med knallskott, gatstenar och ägg.
***
Efter att NMR genomfört sina tal så är det dags att bege sig tillbaka till samlingsplatsen, en stor parkeringsplats i centrala Kungälv. På vägen dit angrips demonstrationståget vid flera tillfällen och tumult uppstår, både med vänsterextremister och poliser.
Det är också vid vägen tillbaka som flera av deltagarna i demonstrationståget blir träffade av flygande projektiler som orsakar stor skada.
Även om dessa attacker inte juridiskt kan användas för att fälla de tidigare åtalade, så är det viktigt att framhäva dem då det belyser våldet som vänsterextremisterna utövade under dagen mot både ordningsmakten och den tillståndsgivna demonstrationen.